Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utstrÀckning alkoholkonsumtion hos studenter predicerades av kön, personlighet (bestÄende av impulsivitet, social hÀmning och negativ affektivitet) samt motiv till alkoholkonsumtion (bestÄende av stÀmningshöjande, coping, konformitet och sociala motiv). Tidigare forskning indikerar att dessa prediktorer, med undantag av social hÀmning, negativ affektivitet och konformitetsmotiv, samvarierar med alkoholkonsumtion. 123 kvinnliga och 43 manliga lÀrarstudenter vid VÀxjö universitet ingick i vÄr studie. Fyra beprövade enkÀter sammanstÀlldes till en enkÀt som anvÀndes för insamling av all data. En multipel regressionsanalys visade att mÀn rapporterar en högre alkoholkonsumtion Àn kvinnor och att impulsivitet, stÀmningshöjande- samt copingmotiv predicerar alkoholkonsumtion.

Ungdomars alkoholkonsumtion Àr ett stort problem i mÄnga lÀnder och de negativa konsekvenserna Àr mÄnga. Detta examensarbete behandlar, genom en litteraturstudie, ungdomars alkoholkonsumtion och framförallt hur ungdomars alkoholkonsumtion kan minskas. Faktorer som gÄr att koppla till ungas alkoholkonsumtion Àr sjÀlvförtroende, avvikande personlighetsdrag, kompisgruppens inflytande, intentioner samt biologiska drag. Syftet Àr att skapa en djupare förstÄelse för problematiken kring ungdomars alkoholkonsumtion samt att utifrÄn teoretiska perspektiv och tidigare forskning undersöka hur ungdomars alkoholkonsumtion kan minskas. FrÄgestÀllningarna Àr: ?Vilka teorier gÄr att koppla till ungdomars alkoholkonsumtion? samt ?Hur kan ungdomars alkoholkonsumtion minskas?? Resultaten visar att ungdomars alkoholkonsumtion bland annat kan minskas genom alkohollagstiftning i form av bland annat alkoholmarknadsföringskontroll samt prishöjning pÄ alkohol.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av KASAM, copingstrategier och upplevelse av stress för studenters alkoholkonsumtion. Hypoteserna som lÄg till grund för studien var följande: studenters alkoholkonsumtion pÄverkas av KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress men Àven att kvinnliga studenters alkoholkonsumtion pÄverkas i större grad Àn mÀns av KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress. Deltagarna i studien var 120 studenter varav 79 kvinnor och 41 mÀn frÄn ett universitet i sydöstra Sverige. För att undersöka de olika variablernas betydelse för studenters alkoholkonsumtion anvÀndes i studien en multipel stepwise regressionsanalys, av denna anledning var enkÀter ett lÀmpligt instrument för att samla in data. Resultatet av regressionsanalysen visade pÄ att endast upplevelsen av stress och anvÀndningen av alkohol som copingstrategi signifikant pÄverkar alkoholkonsumtionen för studenter samt att manliga studenters alkoholkonsumtion pÄverkas i större grad Àn kvinnors av upplevelsen av stress och anvÀndning av alkohol som copingstrategi.

I denna studie undersöktes om relationen mellan alkoholkonsumtion och episodiskt minne skiljer sig beroende pÄ vilken allele av APOE genen en person har. Undersökningsdeltagarna delades upp i fyra grupper, medelÄlders mÀn, medelÄlders kvinnor, Àldre mÀn och Àldre kvinnor. UtbildningsnivÄ och Älder inom varje Äldersgrupp anvÀndes som kovariat. APOE delades upp pÄ ?4 bÀrare och icke bÀrare.

Vissa forskningsresultat har visat att en mÄttlig alkoholkonsumtion kan ha positiva effekter pÄ den intellektuella kapaciteten nÀr vi blir Àldre. Effekten har dessutom visat sig vara starkare för kvinnor Àn för mÀn. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion, kön och den kognitiva förmÄgan i Äldrandet. Data frÄn projektet SNAC-Kungsholmen har anvÀnts. 229 mÀn och 323 kvinnor mellan 60 och 96 Är svarade pÄ frÄgor om sina dryckesvanor.

Vissa forskningsresultat har visat att en mÄttlig alkoholkonsumtion kan ha positiva effekter pÄ den intellektuella kapaciteten nÀr vi blir Àldre. Effekten har dessutom visat sig vara starkare för kvinnor Àn för mÀn. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion, kön och den kognitiva förmÄgan i Äldrandet. Data frÄn projektet SNAC-Kungsholmen har anvÀnts. 229 mÀn och 323 kvinnor mellan 60 och 96 Är svarade pÄ frÄgor om sina dryckesvanor.

En kvantitativ enkÀtundersökning bland 72 kvinnor och 31 mÀn frÄn tvÄ studieinriktningar pÄ Högskolan i BorÄs, utfördes i syfte att undersöka förhÄllandet mellan alkoholkonsumtion och upplevda alkoholnormer. Utöver skillnader mellan kön undersöktes Àven hur förhÄllandet pÄverkades av individuell fallenhet för anpassning till den sociala omgivningen, som mÀttes genom en översatt version av attention to social comparison information scale (ASCI, Lennox & Wolfe, 1984). Deltagarna angav sin genomsnittliga alkoholkonsumtion under ett typiskt tillfÀlle och uppskattade motsvarande deskriptiva normer (genomsnittlig alkoholkonsumtion) och preskriptiva normer (socialt accepterad konsumtionsnivÄ) hos tvÄ referensgrupper: vÀnner och andra studenter, i jÀmförbar Älder av samma kön som respondenten. Uppskattad alkoholkonsumtion hos bÄde den proximala gruppen vÀnner och den distala gruppen andra studenter tenderade att vara högre Àn den egna alkoholkonsumtionen. Det fanns Àven signifikanta positiva samband mellan alkoholkonsumtion och upplevda normer, vilka var starkast med den proximala gruppen.

Studenter Àr bland de som konsumerar mest alkohol i Sverige. Hög alkoholkonsumtion och extern akademisk locus of control (ALC) har liknande negativ effekter pÄ studier. Denna studie undersökte relationen mellan alkoholkonsumtion, ALC och alkoholrelaterade studieproblem. 120 studenter, varav 91 var kvinnor, deltog genom att besvara en enkÀt bestÄende av The Academic Locus of Control Scale for College Students, the AUDIT Alcohol Consumption Questions och en egenkonstruerad skala som mÀtte alkoholrelaterade studieproblem. Data analyserades med en 2 (riskbruk/ickeriskbruk) x 2 (extern ALC/intern ALC) ANOVA för oberoende mÀtningar.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors alkoholkonsumtion före och under graviditeten samt undersöka prevalensen, informationen som gravida kvinnor fÄr av vÄrdpersonalen och problemhanteringen pÄ mödravÄrden. Metoden var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar frÄn Ären 1997-2008. Resultatet visade att prevalensen av alkoholkonsumtion nÄdde siffror över 50 % före respektive 20 % under graviditeten. I studierna observerades hög konsumtion under bÄde perikonceptional perioden och första trimestern. Speciellt vanligt var det med berusningsdrickande tidigt i graviditeten.

Svenskars syn pÄ samt konsumtion av alkohol har under de senaste decennierna förÀndrats till att bli allt mer positiv. Detta tros vara en följd av det svenska intrÀde i Europa Unionen vilket har inneburit en allt mer liberal alkoholpolitik och Àven pÄverkat gemene mans attityd till alkohol. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka faktorer som pÄverkar attityder till alkoholkonsumtion. Uppsatsen Àr av kvantitativ karaktÀr dÀr datamaterialet kommer frÄn en studie utförd av SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) vid Stockholms universitet, Är 2002, dÀr svenskarnas alkoholvanor har kartlagts. 7899 individer 17?80 Är gamla som slumpmÀssigt valdes ut frÄn Statistiska centralbyrÄns (SCB) register över totalbefolkningen (RTB) intervjuades via telefon.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan de fem personlighetsdimensionerna; neuroticism, extraversion, öppenhet, sympatiskhet och samvetsgrannhet, och om de kan predicera vuxnas alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem i ett svenskt urval. En webbenkÀt skickades till ett urval av anstÀllda inom socialförvaltningen i Stockholms LÀn. Resultaten tyder pÄ ett negativt samband mellan öppenhet och frekvensen av högkonsumtion av alkohol samt alkoholrelaterade problem. De indikerar vidare ett positivt samband mellan extraversion och kvantiteten av alkoholkonsumtionen vid ett typiskt tillfÀlle man dricker alkohol samt frekvensen av högkonsumtion av alkohol..

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ utredning kring alkoholvanor och missbruk, samt vilka orsaker det kan finnas till en hög alkoholkonsumtion i industristaden Oxelösund. Informanterna har utpekat vissa orsaker samt vilka förÀndringar de vill se i samhÀllet..

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sitt bemötande av alkoholpÄverkade ungdomar och sin kunskap om alkoholprevention. Studien belyser Àven pÄverkande faktorer till ungdomars alkoholkonsumtion. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. TvÄ undergrupper identifierades och 16 artiklar granskades sammanlagt. Resultatet visade att sjuksköterskor ansÄg sig vara i behov av mer alkoholrelaterad utbildning för att kunna bemöta patienter pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt.

Denna uppsats behandlar ungdomars motiv till anlagda brÀnder i allmÀnhet och unga kvinnorsmotiv till brandanlÀggelse i synnerhet. Det som vi i uppsatsen inriktar oss pÄ Àr hurgÀrningspersonernas motiv framstÀlls av tingsrÀtten och hur de Ätalade sjÀlva förklarar varför de begick sina gÀrningar..

Synen pÄ hög alkoholkonsumtion respektive narkotikabruk skiljer sig mellan olika samhÀllen, och i Sverige har vi en tradition av att problematisera dessa beteenden i högre grad Àn i mÄnga andra lÀnder. Dessutom ses narkotikabruk som en mer klandervÀrd handling Àn hög alkoholkonsumtion. Med dessa socialt konstruerade skillnader i Ätanke fokuserar uppsatsen pÄ vad om ligger bakom dessa beteenden och om liknande faktorer kan förklara dem. Uppsatsens syfte Àr med andra ord att undersöka huruvida liknande bakgrundsvariabler kan förklara hög alkoholkonsumtion och narkotikabruk bland individer i Sverige. För att förstÄ varför olika sociala regler och normer rÄder i olika samhÀllen anvÀnds Howard Beckers klassiska stÀmplingsteori.